Min första kärlek var svart och vit. Han hade 4 ben och var en Shetland sheepdog som hette Cito. Jag älskade hundar redan då och var jätteglad då dagmamman skaffade hund :-)
Jag tror att han gillade mig lika mycket som jag gillade honom och kommer ihåg att jag var överlycklig då jag fick gå på promenad ensam i skogen med honom (var väl ca 5 år?). Det var höjden av lycka!
Ibland fick vi dagbarn varsitt tuggummi som man fick dela med sig en bit av när man tuggat det mjukt för att dagmamman skulle sätta fast längst ut på örontippen på valpen. Man gjorde så för att tippen skulle vikas nedåt tydligen.
Det stod ingenstans att det skulle handla om tvåbent kärlek... ;-)
don´t look back in anger
7 år sedan
4 kommentarer:
Min kärlek är inte ens levande ;)
Ehhh, Johan? *orolig* Hahaha, närrå...jag har ju läst din blogg!
Vilket fusk - klart det måste vara en levande kärlek? Eller?? Fast å andra sidan kanske inte djur gills heller. Egentligen.
Första kärlek är första kärlek :)
Hmm, men då måste min första kärlek ha varit choklad ;-) *skrattar*
Skicka en kommentar