Äntligen hemma

Äntligen hemma. Ja, för att KOMMA hem är ingen hit. Det är att VARA hemma som är trevligt!
Det är nämligen STOR skillnad. Att vara hemma är att få klä av sig ytterkläderna och plocka lite, fixa i ordning mat, förbereda inför morgondagen. Att komma hem däremot...
Vi tar idag som exempel:
Närmar mig uppfarten, inser att det är nog inte läge att stanna för att tömma postlådan. Får gå ner sen istället. Tar sats och kör uppför vägen. Är blankis med drygt en dm snö på. Provar gasa lite för att få upp farten till stora uppförsbacken, men det går bara på tvären då. Puttrar lite sakta upp och kommer faktiskt upp för backen också. Wohoo. Sen på med mössa och vantar och ner och fodra häst. Vidare ner till postlådan. Ser att bilens underrede har tagit i på vissa ställen så bitvis är det mer än en dm. Får väl ploga tänker jag samtidigt som det viner runt öronen och småsnöar lite, halkar nästan 3 gånger. Tänker att man ska slappna av så har man bättre balans men hur lätt är det när det blåser rätt igenom alla kläderna. 3 meter från postlådan tänker jag...tänk om det inte ÄR någon post just idag... då jäklar... ;-). Men jag hittar lite post och vänder hemåt igen. Blåser snett framifrån, kan knappt andas. Tar mig tillbaka till bilen och plockar med packningen in. Av med ytterkläderna och på med långkalsonger. Ner och tända i pannan. Upp igen, på med andra ytterkläder. Passerar vardagsrummet och trycker in 4 rutor choklad. Sockerkick och redo att börja. Ut igen i snön. Gummistövlar med broddar, aningen mindre halkigt. Fortfarande stel som en pinne. Vill ju inte ramla. Helt fel taktik igen :-) Fixar kraftfoder till häst. Kollar olja i traktorn, startar den och ställer upp portarna.
Av med headset på med hörselkåpor och radio. Backar ner till vägen och börjar ploga. Fastnar halvvägs. Mycket snö och däcken slirar trots snökedjor. Dela upp vallen i mindre delar och får fart igen. Backar ner till vägen igen och ska göra vägen lite bredare. Får upp bra fart, men fegar lite när jag närmar mig telefonstolparna. Traktorn går ju inte direkt rakt fram utan sladdar lite hit och lite dit. Man vill ju inte sladda in i en telefonstolpe. Funderar över deras reaktion om man ringer och talar om att man råkat meja ner deras stolpe :-/ Förmodligen jättedyrt! Tänker att jag ska ta lite uppe vid huset också. Backar upp för backen. Men nä. Halvvägs vill inte traktorn längre. Tappar fästet och sladdar till. Han (jooodå, det är visst en han!) hotar med att demolera vår fina lyktstolpe. Jag kör fram lite. Kör på lägsta växel med diffspärren i. Samma resultat - han siktar på lyktstolpen tills jag ger mig. Provar annan taktik. Laddar och kör på hög växel med snabbväxel i. Kommer lite lite längre, men sen sladdar han till och riktar in sig på att meja ner lyktstolpen. Jag gav upp. Han fick vinna. Så nu vet han att han har ett övertag... ;-)
Parkerar traktorn igen, tittar till häst och hittar katten. Går in, lägger in mer ved i pannan och NU är jag hemma. Någon som inte förstår skillnaden på att komma hem och att vara hemma??? Komma hem är mycket jobbigare än att åka och jobba! Men nu ska jag bara ha en vara-hemma-kväll. Dags att börja med middagen! Klockan är ju redan kvart i åtta och sambon kommer snart hem.