När Emil försvann

Vi skulle ha strömavbrott på jobbet idag igen så jag mailade med chefen och vi bestämde att jag kanske kunde jobba lite mer effektivt vid datorn hemifrån istället.
Efter lunch ringde husbandet och undrade om jag möjligen kunde ta emot sonen när han kom från skolan. Nemas problemas. Han får väl titta lite på tv medan jag jobbar klart tänkte jag.
Problemet var att det kom ingen Emil med skolbussen...


Ringde skolan och undrade om han råkat bli kvar på fritids (inte hela världen med ett sånt missförstånd). Nä, där var han avprickad att han åkt buss hem.
Ringde husbandet som ringde skolbusschauffören (gammal kollega till honom) men han hade inte haft Emil med hem i bussen. Vi trodde ju först att han kanske glömt säga till i tid och missat kliva av, men när bussföraren känner igen honom och säger att han inte åkt med blir man ju lite lätt oroad...
Inte i skolan och inte på bussen. Klockan närmade sig då halv tre och klockan fyra är det MÖRKT ute. Husbandet ringde chefen för skolbussarna som kollade med sin personal. Ingen överbliven unge någonstans. Under tiden ringde jag badhuset i stan för att kolla så de inte hade någon kvarglömd kille sen simskolan före lunch, levande eller på bassängbotten... Det hade de inte *puh*.


Arne mötte upp skolbusschaufförerna på deras rast och där kom det fram att en av dem hade släppt av 2 barn på ett ställe nära en fallfärdig gård. Då misstänkte husbandet var han kanske var då en av Emils gamla förskolekompisar bor där i närheten.
Han åkte mot dem. Jag ringde deras mamma, inget svar, deras pappa, inget svar, deras mamma igen. Hon var inte hemma och visste ingenting om Emil. Suck.
Arne kom till dem samtidigt som mamman kom hem. Där var barnet. De var ensamma hemma så ingen kunde meddela oss att han rymt med kompisen hem.


Det var de LÄNGSTA 50 minuterna i hela mitt liv...


När vi (husbandet) ringde skolan för att meddela att vi hittat Emil så försökte de skylla ifrån sig. :-@
De kan inte ta ansvar för vad som händer på bussarna osv. men det var ju för f-n INNAN bussarna problemet var. Att de inte såg till att han åkte RÄTT buss hem. Hade han klivit av hos någon granne så är det ju inte skolans fel, men när de har PERSONAL med ut till de tidiga bussarna förväntar man sig ju att de håller ordning på barnen, ser till att de inte blir påkörda och att de inte kliver på fel buss.
Ska de åka en annan buss tillsammans med en kompis ska väl det vara MEDDELAT av föräldrarna FÖRST?!?? Deras rutiner verkar ju inte fungera särskilt väl...
Har jag talat om att de glömde ett barn i förskoleklass när de var på utflykt förra året? Det här gör ju inte att ens förtroende för dem har ökat direkt...

Dagens gnäll

Ibland blir jag såååå trött på folk. När saker ska göras för att det ska se bra ut vid en koll från myndigheten, inte för att arbetet ska utföras säkert och korrekt.
Jag vill ALLTID göra ett BRA jobb. Inte bara när någon ser på. Men det är ju jag det...

Långt till "sommarlovet"...

Tillbaka på jobbet.
20 minusgrader imorse. K A L L T!
Fast hästarna tyckte det var ok. Inte en mygga/knott i sikte ;-)


Igår var vi på 14-årskalas. Usch vad fort de blir stora mina syskonbarn.
Hoppas Emil inte växer upp lika fort...!!
För andra gången i mitt liv fick jag klä på en bångstyrig Emil när vi skulle åka hem. Har bara inträffat en enda gång hemma innan. Han som alltid är så himla duktig att klä på sig. Typiskt att han ska hålla på när man är borta då! Fast jag blev ju varm tills vi skulle gå ut i alla fall... ingen risk att frysa trots minusgraderna ;-)


Vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja här på jobbet. Tydligen har jag blivit involverad till 10% i ytterligare ett projekt. Hmm, vilka 10% skulle det vara??? Jag har redan 150% sysselsättning och jobbar bara 100% :-/
Börjar i ett hörn och arbetar mig in i högen av saker att göra. Man kan ju inte annat än göra sitt bästa.
Känns lite grann som att få en helstekt gris på tallriken... men man får försöka att inte få helhetsgrepp om läget så kanske det känns lite bättre?


Nu ska jag i alla fall ta tag i internrevisionen som jag borde gjort innan årsskiftet. Imorgon ska jag göra en annan sak som också borde varit klar vid årsskiftet...
Mycket är det som måste hinnas med innan vabruari börjar (som för vår del brukar pågå ända in i april...).

Ogillar banken (alltså Swedbank mer specifikt)

Tog långlunch idag. Hade dock inte tänkt att den skulle bli SÅÅÅ LÅNG.
Jag säger bara Swedbank... Gillar verkligen inte den banken. Borde avsluta de konton jag har kvar där. Använder Swedbank så lite det bara går. Kruxet är att min skatteåterbäring fortfarande kommer in på ett av de kontona. Nu när min internetdosa givit upp helt så var jag ju tvungen in till ett kontor för att byta den mot en ny. Var lite optimistisk när det "bara" var 6 nummer innan min tur. En kvart senare var jag inte lika optimistisk när det fortfarande var lika många före i kön. S U C K.
Över en timme fick jag köa!
Sen tog mitt ärende 5 minuter.


De jobbar ju inte på provision de där på Swedbank...!!
Borde man inte kunna ha någon form av snabbkassa för snabbare ärenden så att man slipper köa i samma kö som de som tänkt se över hela sin livsekonomi :-/


Finns ju roligare sätt att tillbringa sin lunchrast på. Men jag fick TILL SLUT min nya dosa och har kunnat konstatera att än sitter staten på mina kosingar. Borde inte de också åka på straffränta om de inte betalar ut sina pengar i tid?! ;-)

Vad är det för fel på folk??

Varför har folk så svårt för att ha lite FRAMFÖRHÅLLNING?!?!?!


Igår: Blev ombedd att göra en sak på jobbet idag som gjorde att jag inte kan äta lunch med mamma idag.
Fanns heller inte material så det räcker till det försöket. "Kan du ordna det?" Jovisst men det tar ju TVÅ veckor. Jag kan inte trolla... Det underlättar om man talar om i förväg att man tänkt köra ett experiment. Helst 2 veckor innan om det ska odlas svamp.


I förrgår: Åtta på kvällen (ÅTTA!!!) fick vi veta att vi skulle få ett lass ved morgonen därpå.
Jaha, hästarna hade redan fått kvällsmat (på fel ställe), vattnet var redan kollat och påfyllt (på fel ställe). Vi skulle få gå in och ta det lite lugnt efter en hektiskt dag, men nähä. Bara att börja om. Dessutom var ju planen att de skulle få gräs till lunch så det fanns ingen lunch förberedd. Muttrade många fula ord som det var tur att inte Emil hörde... Hur svårt kan det vara att säga till ett dygn innan??


Inte bara de här sakerna/personerna. Jag tycker att det är överlag MÅNGA som inte har framförhållning. Både på jobbet och på fritiden och folk man inte ens känner.
Eftersom jag inte bara kan gå ut och rida när jag vill så är det någonting jag planerar in noga för att hinna få till ridning flera gånger i veckan utan att det ska krocka med annat. Då blir man ganska frustrerad när ens ridtid huxflux bara planeras om. AV NÅGON ANNAN :-@




Idag är det shoppingdag. Imorgon kommer hovslagaren och igår var det riddag. Brellir i paddocken/på stubbåkern (träda i år) och Kolan en sväng längs ån. Snart är det bara 1,5 dag kvar av den här arbetsveckan. Det går undan!
Fast än känns det rätt avlägset till semestern...
Måste ta tag i det här med fönsterrenoveringen också. Har ju 6 fönster på framsidan av stallet som ska skrapas och kittas om och målas och sen ska ju alla fönster målas med färg. Vissa hann bara få grundfärg. Sen måste ju i princip varenda fönster kittas om pga de där j...a småfåglarna som pickat bort kitt. Både fönstren i stallet och de vi fixade på huset förra sommaren.




Idag skulle morfar ha fyllt 99.

Fredagsgnäll

Här kommer ett gnälligt inlägg som beror på FRUSTRATION.
Fattar folk trögt, eller??

Om jag frågar uttryckligen om någon känner till om det finns någon PRIVAT DAGMAMMA i vår närhet. Då är det just DET jag menar. Jag vill inte ha förslag på kommunal barnomsorg i form av dagis. Jag VET att det finns dagis. Vi står i kö redan. Det var INTE DET frågan gällde.

Om jag ringer till ICA och frågar efter deras öppettider så vill jag inte veta att det är extrapris på bananer på COOP, eller att Pelle jobbar helg på Willys. Det skiter jag fullständigt i, för det är inte det jag efterfrågar.

Mutter mutter.

Kontentan av detta: det verkar inte som det existerar privata dagmammor längre. Synd!
Hade gillat det alternativet.
Om de mot förmodan finns så hur sjutton har folk hittat dem?! Jag har letat och letat och dammsugit internet. Finns ingen info. Inte heller kommunen har någon information, trots att de måste vara godkända av kommunen. Märkligt!