Hux flux fredag!

Hur gick det här till?! Redan fredag!! :-)


Solen skiner från en klarblå himmel.
Är helt slut efter 5 (4,5) dagar på jobbet. Inte van vid 5-dagarsvecka så här efter semestern...
Försöker reda ut vad som är mest akut att göra jobbet. Svårt. Hur vet man att man prioriterar som cheferna tycker att man borde prioritera? Klurigt, men jag brukar få svaret: äh, det där får du bestämma själv, det har du väl koll på. Eh, jovisst, men det betyder ju inte att de kanske har samma prioriteringar...


Hann med lite stubbåkerridning igår (Brellir). Kolan har ett småtrist sår på ena kotan i bak plus lite eksemsår där sadelgjorden hamnar, så han vilar fortfarande. Han får mys och gos och eksemvård lika många minuter som jag rider Brellir så det är inte så synd om honom ;-)
Skrämde iväg 2 rådjur, 8 stora fåglar och en hare från havreåkern intill. En get (rådjur) skuttade däremot inte iväg. Tror att det är en av dem som brukar vara uppe vid oss. Hon börjar nog vänja sig vid oss lite för hon tittade nyfiket och avvaktande på oss när vi red forbid 10 meter ifrån henne. Hon stod där hela ridpasset och tittade. Lite häftigt att hon förstod att vi inte utgjorde någon fara.


Vi har haft en get och en råbock i trädgården också. De mumsade i sig äpplen och Emil var helt fascinerad. Han ville gå ut och klappa dem :-)




Just ja, en sak jag måste skriva ner så jag kan gå tillbaka och läsa senare:
När jag hade ramlat av Brellir så fick vi väcka Emil för att han och sambon skulle skjutsa mig in. Jag hade tänkt köra in själv, men blev avrådd från sjukhuset. När jag sa hejdå utanför sjukhuset (de åkte hem för att sova vidare) så sa jag att de skulle ta lite kort på mammas rygg och att vi skulle ses imorgon och så. För det skulle vi ju tänkte jag, oavsett om jag fick åka hem eller stanna kvar.
När jag blev utskriven 3:30 på morgonen fick de ju lov att pallra sig upp IGEN (förlåt...!) för att åka och hämta mig. När jag satte mig i bilen så var Emils kommentar (efter att ha sagt hej): Tog de kort hela tiden? Hahaha, sötnosen. Det kom han minsann ihåg att jag sa.