Kolan slapp eksemtäcket i måndags eller om det var i tisdags och igår kväll stängde jag grinden till sommarbetet.
Imorse när jag skulle morgonfodra märkte jag att mina hästar vant sig vid sovmorgon... De låg i en enda hög uppe vid magasinet och sov när jag skulle morgonfodra. Normalt sett så står de och väntar på mig om vintermorgnarna.
Imorse var det 3,8 minusgrader. Dags att ta fram de nya vinterskorna jag köpte. Måste bara hinna impregnera dem först så att de står emot lite morgonfodringslera ;-) Fast det är ju inte så illa som andra ställen jag haft häst på. Hos mig kan man allra oftast fodra i vanliga skor. Inte stövlar där leran går halvvägs upp på stövelskaftet! :-D
Jag dras med huvudvärk lite nu och då just nu. Igår kväll var det lite mer. Sitter i axlarna.
På jobbet är det...lite turbulent. Jag har satt ner foten. Även en kollega.
Om man inte står upp för sig själv, vem ska då göra det? Pratade med högsta chefen igår, men fick ingen större förståelse där. Facket var mycket mer förstående. Puh! Han var glad att det finns folk som vågar och orkar protestera när någonting är fel. (Han skulle bara veta allt som jag SKULLE kunna berätta...)
Men lite jobbigt när allting sätter sig i axlarna. :-(
Förhoppningsvis leder det till någonting bra i slutänden den här gången. Förra året hände det i n g e n t i n g, vilket jag också kommunicerade till facket igår. Jag har efter telefonsamtalet en liten förhoppning om att de faktiskt ska kunna hjälpa mig i år. Kan inte skriva så detaljerat tyvärr så jag lämnar det här stycket lite luddigt. Kanske inte borde skriva någonting alls egentligen, men jag vill i alla fall minnas det för egen del och det är ju för min egen skull jag har den här bloggen.
E säger så roliga saker ibland! Häromdagen kom han hem och berättade att inte fick leka med en hög i skolan. Jaha, blev du ledsen då? undrade husbandet. Nä, för jag lekte i en annan hög. Det visade sig att det var grupp han menade. Grupper om tre och tre :-) När jag hörde hög så såg jag framför mig en hel hög med ungar på varandra. *skrattar* Jag roade även mina icke-svensktalande kollegor med det här och sa att svenska språket är inte alltid så lätt fast man är född här och har svenska som enda språk. Jag har ju i alla fall 2 av 3 kollegor som försöker lära sig språket nu när de har insett att det är nästan ett krav för varenda jobb de ska söka.
Idag fick jag smita iväg tidigt till jobbet, då husbandet jobbade lite hemifrån en stund imorse och kunde skicka iväg sonen till skolan. Skönt, för då får jag åka hem lite tidigare än jag annars kunnat!
Hoppas på mindre huvudvärk ikväll så jag kan rida lite. Vågade inte det igår. Blev axelmassage och voltarengel och snällt sitta still.
I helgen kommer snön har de utlovat. Vi får väl se...
don´t look back in anger
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar