Da'n före da'n

Först jobba och försöka hinna med 2 dagars jobb på en dag. Imorgon är det midsommarfest hos oss.
Förra året hade vi kräftskiva, nu midsommarknytis. Gissar att vi inte har nåt party alls nästa sommar. Då vilar vi nog upp oss... ;-)
Det är ju sååå mycket att förbereda! Som tur är är ju sambon hemma och fixar och donar både igår och idag. Jag gjorde klart vår sill igår så ikväll är det annat som står på schemat.

Först så går det framåt, sen så går det bakåt...

Förkylningen vägrar släppa greppet. I förrgår fick jag rinnsnuva igen och igår var jag både hängig och snuvig... Inte bra. Tur att det är några dagar kvar till midsommar än!
Det är MASSOR som ska göras och förberedas...


Sambon går på semester i eftermiddag. Jag fortsätter jobba ett tag till. Har inte stor lust alls, men har mer jobb än arbetsdagar kvar tills det är dags för semester så det är bara att bita ihop, hålla sig på fötter och jobba på.

Tillbaka i vardagen igen

Så var man tillbaka på jobbet igen. Fortfarande snuvig men lite piggare i alla fall.




Saker som Emil säger:
Anneni. (Emils ena dagmamma heter ju Anneli, men jag har bara inte hjärta att ändra på hans "Anneni")
Aj så in i Bengan. (Sambon kallar Emils farfar för Bengan ibland. När sambon ska svära kommer han ibland (visserligen väldigt sällan) på sig själv och ändrar till aj, så in i....bängen. Emil tror att han sager Bengan. *Fniss*)

Some good, some bad...

Fick en "man cold" igår. Var lite hängig hela dagen, men värre på mötet på eftermiddagen så jag bestämde mig för att sjuka mig och åka hem. Idag är jag genomförkyld och inser att jag fattade rätt beslut. Hade ett viktigt möte inplanerat idag på förmiddagen, men shit happens. Man kan ju inte hjälpa att man blir sjuk.
Lämnade Emil på förskolan och sov bort hela förmiddagen. På hemvägen från förskolan (körde en av sambons favoritbilar...) mötte jag en bil precis efter en kurva med obefintlig sikt. På min sida. Försökte ha is i magen och tänkte att han flyttar på sig. Hann tänka "nej, inte den HÄR bilen!" Hade ungefär 3 sekunder från det att jag såg bilen till att vi skulle frontsmälla. Jag körde 65-70 km/h. Körkortet kvar hemma i väskan (jag skulle bara till förskolan så jag tänkte inte på att ta med väskan). Mindre än en meter väg kvar till mig och bilen verkade inte ändra position på vägen så jag la mig kant i kant med bilen (några cm tillgodo bara) och la ut halva bilen i diket med högt gräs. Tack och lov var det bara gräs och ingen vägtrumma där. Trodde jag skulle åka på sladd efteråt, men slapp det också. Var helt skakis när jag kom hem. Fattar inte hur vissa människor fått sina körkort?! I flingpaketet eller?? Man genar väl inte i kurvor utan sikt?!?
Hade jag inte blivit så chockad borde jag såklart vänt, tagit regnummer och polisanmält... men det kom jag inte på där och då. Vissa människor borde inte ha körkort!!

Någonting positivt: katten som varit borta 3 dygn kom hem idag. Jag hade nästan givit upp hoppet. Vi har ju en så extremt social katt att han kommer ALLTID hem. Varje kväll kommer han. Och kommer han inte hem så kommer han när man visslar på honom. Går man till dammen så springer han med. Går vi för långt bort från huset följer han med men jamar olyckligt och vill ha med oss hem igen.
När man tittar till hästarna är det en katt som hela tiden försöker vara mellan händerna och hästen, som gosar och pockar på uppmärksamhet. Ibland jamar han så högt och olyckligt att man undrar om han sitter fast eller gjort illa sig. Nej, det är bara det att han inte tycker att han blivit gosat med på alldeles för lång tid. Han är mer som en hund än en katt. Därför hör det inte till vanligheterna att han bara försvinner några dagar. Men idag kom han hem i alla fall.

Ute regnar det just nu. En häst betar gräs utanför fönstret, den andra ligger utslagen och sover :-)